Arbetet ger en översikt av litteratur kring kunskapsuttnyttjande, forskning och skolutveckling samt kring handledning, profession, tidsbrist och bemötande. Vi har intervjuat blivande specialpedagoger. Med hjÀlp av svaren har vi fÄtt reda pÄ vilka önskemÄl om skolutveckling de har, nu och i framtiden och vilka hinder och svÄrigheter de har sett i sin verksamhet. Vi har inriktat frÄgorna pÄ forskning och kunskapsuttnyttjande..

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa pÄ vilket eller vilka sÀtt lÀrare i gymnasieskolan förknippar elevers grupparbete med skolutveckling. Vilka pedagogiska tankar ligger bakom lÀrares anvÀndande av grupparbete som arbetsmetod, hur ser de pÄ att trÀna elever i grupparbete och hur ser de pÄ förhÄllandet mellan grupparbete och skolutveckling? Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr metoden för insamling av data bestÄr av enskilda intervjuer med sju gymnasielÀrare som arbetar pÄ bÄde yrkesinriktade och studieförberedande program. Resultatet visar att lÀrarna som arbetar pÄ rent yrkesinriktade program framförallt ser elevers grupparbete som en förberedelse för deras framtida yrkesliv, medan lÀrare pÄ studieförberedande program tenderar att tala mer om vilken nytta grupparbete har för eleverna i skolsituationen. Vid en analys av hur lÀrarna ser pÄ att trÀna elever i grupparbete ser man att vissa av lÀrarna Àr mer konkreta i sitt resonemang kring om och hur de arbetar med att trÀna eleverna i grupparbete, medan vissa Àr mer abstrakta i sitt resonemang.

Specialpedagogens roll i skolutveckling. FrÄn vision till vardag. Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka specialpedagogens roll nÀr det gÀller skolutveckling, utifrÄn ett skolledarperspektiv. Vi vill undersöka i vilka typer av skolutvecklingsfrÄgor specialpedagogisk kompetens efterfrÄgas. Vi har dÀrför valt att intervjua tio rektorer, för att fÄ deras syn pÄ hur de anvÀnder sig av den specialpedagogiska kompetensen. Resultatet av vÄr undersökning visar att det finns ett stort behov av specialpedagogisk kompetens inom skolutvecklingsomrÄdet. Visionen om en skola för alla stÀller nya krav pÄ de verksamma inom skolan.

Syftet med denna undersökning var att studera förestÀllningar om skolutveckling och utvÀrdering hos lÀrare och rektorer vid tvÄ kommunala musikskolor. Studien syftade Àven till att undersöka förestÀllningar om utvÀrderingens roll i skolutvecklingsarbetet. Datainsamlingen har skett via intervjuer och resultatet visar en komplex bild av de förestÀllningar som framtrÀtt. Skolutveckling och utvÀrdering har ingen entydig innebörd för de intervjuade, men alla informanter Àr av den uppfattningen att skolutvecklingen Àr vÀldigt viktig för musikskolan. Vi har Àven kunnat se att förestÀllningarna om utvÀrderingens roll i skolutvecklingen Àr beroende av negativa eller positiva erfarenheter av utvÀrdering.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ om storylinemetoden ger mÄluppfyllelse mot grundskolans styrdokument och om storylinemetoden kan frÀmja skolutveckling. Un-dersökningen gjordes inom ramen för aktionslÀrande. Med skolutveckling som mÄl kan man i ett aktionslÀrande knyta samman yrkespraktik och teori. Avdelningen som undersök-tes har under de senaste fyra Ären genomfört fyra olika storyline. Barnen pÄ avdelningen har gÄtt i Ärskurs F-4 under dessa Är.

Renman Linda (2008). Skolutveckling En fallstudie: jÀmförelser mellan teori och praktik. School development: A case study: Comparing theory an practice. Skolutveckling och ledarskap, lÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med denna studie har frÀmst varit att tydliggöra mötet mellan teori och praktik i ett skolutvecklingsprojekt.

En orsak till att skolors arbetsorganisationer byggs upp av grupper, ofta i form av arbetslag, kan vara att det finns en förvÀntan att detta skall leda till skolutveckling. Med detta som grund har arbetet i sin första del strÀvat efter att utveckla ett analysinstrument i form av en metod för att trÀnga in i den övergripande frÄgestÀllningen om arbetsgruppers arbete i skolor kan sÀgas leda till skolutveckling. Arbetet att utveckla ett analysinstrument har gjorts utifrÄn ett organisations- och institutionsperspektiv pÄ skolan. I arbetets andra del ges exempel pÄ hur det utvecklade analysinstrumentet tillÀmpats. Denna tillÀmpning, dvs.

Mycket forskning tyder pÄ att skolledaren spelar en nyckelroll för kvaliteten pÄ skolutvecklingsarbetet i den enskilda skolan. Enligt skolverket (1999) har skolledare inte fullt förmÄtt att tillfredsstÀlla det pedagogiska ansvar som skolledarrollen innebÀr i skolutvecklingsmÀssiga sammanhang. Mina intentioner med arbetet var att fÄ en uppfattning om hur man ur ett skolledarperspektiv arbetar med skolutveckling i den enskilda skolan, samt hur lÀrande förhÄllandena för pedagogerna ser ut. RÄder det ett fördelaktigt klimat för den lÀrande organisationen. Studien genomfördes med hjÀlp av den kvalitativa intervjun.Resultatet av min undersökning visar att skolledaren i samtliga skolor upplever sin roll som mycket komplex. De uppfattar att det inte riktigt har den tid att vara sÄ mycket ute i verksamheten och verka som den pedagogiska ledaren som de skulle önska..

Syftet med uppsatsen var att utöka kunskap om hur rektorer inom grundskolans tidigare Är beskriver att de arbetar med skolutveckling. För att nÄ studiens syfte besvarades hur rektorer beskriver att de arbetar med skolutveckling, hur de beskriver sin roll som pedagogisk ledare för skolverksamheten samt hur de beskriver att de pÄverkar lÀrarnas arbete. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en kvalitativ intervjustudie med tre rektorer som genomgÄtt rektorsutbildning och arbetar inom grundskolans tidigare Är. UtifrÄn deras svar och med forskningsfrÄgorna som utgÄngspunkt konstruerades beskrivningskategorier dÀr rektorernas uppfattningar om forskningsfrÄgorna finns representerade. Resultatet visade att rektorer beskriver skolutveckling som ett politiskt uppdrag dÀr fokuseringen Àr att följa och förverkliga styrdokumenten.

Sandahl, Sture och Sjödin, Anna. (2005). Den odefinierade specialpedagogiken. (The undefined special education.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete Àr att kartlÀgga de förestÀllningar rektorer har om elever i behov av sÀrskilt stöd och specialpedagogisk kompetens nÀr de fattar beslut som berör det specialpedagogiska verksamhetsomrÄdet. I arbetet ges lÀsaren en teoretisk genomgÄng om bland annat specialpedagogik, kategoriskt och relationellt perspektiv, ledarskap och skolutveckling samt en teori baserad pÄ Foucaults tankar om avvikelse ? normalitet och maktstrukturer, som ligger till grund för bearbetandet av vÄra slutsatser.

Syftet med undersökningen Àr att genom intervjuer utforska hur ett antal gymnasielÀrare i de ekonomiska Àmnena upplever möjligheter till skolutveckling i allmÀnhet, och i synnerhet i tider för införandet av en ny skolreform; Gy2011. Undersökningen syftar dessutom till att ge en bild av hur dessa lÀrare ser pÄ utveckling pÄ elevnivÄ, lÀrarnivÄ samt av skolan som helhet och pÄ hur de ser pÄ sin roll i detta sammanhang. Resultatet visar att lÀrarna upplever stora möjligheter att bidra till och ta del av skolutveckling och att de finner ett samband mellan utveckling av de olika nivÄerna och skolan som helhet. En analys och teoretisk tolkning görs utifrÄn faktorer som kan ha betydelse för en lÀrares upplevelser av sina möjligheter till utveckling. Faktorer sÄsom: var lÀraren stÄr i sin yrkesutveckling, yttre pÄverkan i form av arbetsmiljö, inre pÄverkan i form av förvÀntningar och motivation, hur lÀraren ser pÄ förÀndring och sin roll i denna.

Syfte: Att studera hur rektorer ser pÄ specialpedagogers arbetsuppgifter i skolutvecklings frÄgor. Dessutom ville vi undersöka hur rektorer kan uppfatta begreppet skolutveckling. Ambitionen var att lyfta fram rektorernas livsvÀrldar och deras upplevelser. Deras berÀttelser kopplades till begreppet skolutveckling, litteratur och styrdokument.Teori: Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av fenomenologisk livsvÀrldsansats. För att förstÄ rektorernas upplevelser kring specialpedagogen och dess arbete med skolutvecklingsfrÄgor har vi anvÀnt litteratur om specialpedagogens yrkesroll, skolutveckling och livsvÀrldsfenomenologi.Metod: För att fÄ en förstÄelse för hur rektorerna upplevde begreppet skolutveckling och fÄ en inblick i deras samverkan med specialpedagoger valde vi att göra en kvalitativ studie som grundar sig i en fenomenologisk livsvÀrldsansats.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka de attityder som lÀrare och skolledarehar till förÀndringar som de möter i sitt yrkesliv och att förklara dessa utifrÄn deerfarenheter som de sjÀlva berÀttade om samt att problematisera dessa attityder irelation till de förÀndringar som skolutveckling innebÀr. Datainsamlingen har skettmed semistrukturerade intervjuer. Resultaten visade att tidigare erfarenheter avförÀndringar kan kopplas till attityderna och att de Àven har en viss betydelse förskolutvecklingens lyckande eller misslyckande. Slutsatserna jag drog var att lÀraresattityder delvis beror pÄ förÀndringarnas karaktÀr och Àven vissa andra saker. DÀrförbör man ta detta i beaktande nÀr man ska bedriva skolutveckling..

Syftet med vÄrt examensarbete Àr dels att belysa hur skolledare anvÀnder sig av den specialpedagogiska kompetens de har till sitt förfogande, dels att kartlÀgga vilka förhÄllanden skolledare önskar fÄ undersökta och belysta i sina verksamheter, samt att inventera vilka skolutvecklingsbehov skolledare anser det finns nÀr det gÀller att möta alla elever. Vi vill ocksÄ undersöka hur man utvÀrderar de insatser som görs med elever i behov av sÀrskilt stöd..

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som möjliggör respektive hindrar skolutveckling utifrÄn ett specialpedagogiskt- och skolledarperspektiv samt att titta pÄ specialpedagogens roll i skolutvecklingen. UtifrÄn detta syfte stÀlls frÄgorna; vilka faktorer spelar in för att möjliggöra eller hindra skolutveckling, vilket samarbete finns mellan rektor och specialpedagog i skolutvecklingsfrÄgor samt vilken roll har specialpedagogen i skolutvecklingen i en skola för alla? Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra skolledare och fyra specialpedagoger i tre olika kommuner. Resultatet av den kvalitativa studien analyseras och tolkas utefter en hermeneutisk ansats vilket innebÀr att mönster och samband tolkas. Syftet med en hermeneutisk ansats Àr att fÄ förstÄelse.